Kvilletorgets förr i tiden

Hejsan svenssan!

Nu är det dags att skriva på den här bloggen om torg. Den kommer att handla om Kvilletorget och även om landshövdingehus... (som ni förmodligen vet redan haha).

Hur som helst skall jag blogga tre gånger: den här gången om torgets ursprungen, den andra om landshövdingehus, och den sista gången om torget i dag.

Kvilletorget ligger i Kvillebäcken i Hisingen. Före 1658 bildade Kvillebäcken riksgräns mot Norge. Lundby och Tuve socknar var svenska och resten av Hisingen norskt. Området var en stadsdel av stadsdelen Brämaregården.

Förr i tiden stavades det Qvillebäcken och det var Coopverdies kapten Johan Magnus Edberg som ägde 1625 färjeplatsen Qvillebäcken.
Qvillebäcken var en viktig transportled. Varor transporterades med båt under sommaren och med släde under vintern när isen bar. Enligt Edbergs bouppteckning, upprättad i december 1832, bestod Qvillebäcken av två manbyggnader, en bränneri och två ladugårdsbyggnader. Trafiken över älven tycks varit mycket livlig. Det första färjeläget var placerad cirka femtio meter nordost om Kvilletorget. Det var då en ganska viktig samlingspunkt.

Runt om torget växte landshövdingehusen upp. De flesta var byggda 1890-1900, med affärslokaler i bottenplan. Albert och Frida Johansson från Tuve började att ”torga” 1929. Senare i början av 60-talet övertog deras dotter Gun-Britt gården och torghandeln och är en av de få torghandlare som ännu hänger med på Kvilletorget.

På västra sidan av torget byggdes ett stort trähus som hette Bualund. Efter Bualund låg tre landshövdingehus. Det fanns en speceriaffär, som Johan Olsson ägde; inne på gården A.J. Anderssons glasmästeri och Nicklassons tapetserareverkstad. På norra sidan av torget låg Liljan, som ägdes på 30-och 40-talet av Nathalia Gustavsson och var en rejäl hyresvärd. På östra sidan av torget låg en rad affärer. På hörnet mot Kvillegatan (namngiven 1922. Tuvevägen och Kvillebäcksvägen innan dess) låg Petterssons charkuteri, som senare bytte namn till JT:s Livs. Speceriaffären John Olssons brodern, Anders, drev lanthandeln i Kode, som startades 1926. Då var torghandeln mycket livlig och många av hisingsbönderna handlade där. Affären Kode såldes dock 1958 till Falbygdens ost. Där såldes det smör i lösvikt, som fanns inte på många ställen mer. På andra sidan speceriaffären låg en konfektyaffär, en strykinrättning och på hörnet mjölkaffären Arabutik, där kunde man till och med handla rundstycken och wienerbröd. Norrut på Kvillegatan fanns det också ett landshövdingehus med småverkstäder som Skrot-Gunnar, Gunnar Gustafssons skrotfirma. Bredvid Gunnars skrotfirma låg det en populär nykterhetslogslokal som användes bland annat för fester, möten och danstillställningar. I nutiden firades det 1998 lokalens 100-års jubileum. Lokalen heter i dag IOGTNTO och är den äldsta kvarvarande nykterhetslogen i Göteborg. För övrigt låg Lerkärlsfabriken och Pellerins Margarin på vänster sida av Kvillegatan. Till höger låg polisstationen, ”Kvillefikan” eller Kafé Briggan (på bilden) och postkontoret Hisingstad, som öppnades 1 januari 1906 och låg kvar till 1 april 1929. Norrut detta fanns det mest åkrar och ängar.