Kvilletorget i dag

Nuförtiden är Kvilletorget ett vanligt arbetarkvarter omgivet av landshövdingehus för den mesta delen.

Som ni kan se på bilden är torgets centrum en lekplats i sand med gungor, buskar och träd. Det finns även några sittbänkar, en liten fontän och en telefonkiosk. Det är litet och ser ganska tråkigt och motbjudande ut, tycker jag i alla fall, fast det finns en liten staty och ganska mycket träd som ger torget mer liv.

Husen hör till landshövdingehuskaraktär. De ser mycket enkla ut och saknar dekoration. De flesta är gamla och målade i olika färger så det inte ser så tråkigt ut men det finns också två mer nya hus i en rödbrun modern tappning.

Alla de har många odekorerade fönster och några är även utrustade med balkonger, burspråk, solterrasser och garage. Alla taken är mörkröda och slutande med fönster mot torget som på samma gång har slutande små tak också. P-platser finns på torget samt ett separat parkeringshus med både öppna och täckta platser.

Det finns ett ganska stort antal butiker och företag, alla i bottenplan, inom olika områden.

Man kan hitta flera restauranger (en indisk, en svensk och en japansk); en liten spelbutik, en videobutik, en mataffär och även ett litet hotell. På sommar har restauranger uteservering vilket gör torget mycket roligare.

Vi frågade några personer som var på torget vad de tyckte om torget.
En man berättade för oss att han brukade bo här och att han tyckte det var ett trevligt område och att han aldrig hade haft något problem.
Videobutikens ägare tyckte om torget men när vi frågade honom om det var någonting som han skulle ändra om torget sa han att det vore bättre om det fanns flera restauranger.
En kvinna som hette Zorka Radozavlievik från Yugoslavia berättade för mig att hon hade precis handlat mat i mataffären och att hon arbetade som undersköterska men skulle snart öppna sin egen restaurang på torget.

Här kan ni se en trappa i ett landshövdingehus. Till den första våningen är den gjord av sten och till den andra och tredje våningen och till vindsvåningen är den gjord av trä. Väggarna är också gjord av sten i den första våningen och av trä i resten av huset.

Landshövdingehus

Retjena alla fina läsare!
Innan jag skriver om hur Kvilletorget ser ut i dag skall jag förklara lite om landshövdingehusen, eftersom på torget hör de flesta byggnaderna till den här typen av arkitektur.


1850-talet fick Göteborg ganska många industrier och fler och fler människor och företag kom till staden för att arbeta.
Man byggde hyreshus, de flesta ganska små, med tre till fyra våningar. På grund av den stora brandfaran, som drabbade trettiotre fastygheter i Majorna den 21:a maj 1862, gällde det i Göteborg att man inte fick bygga högre trähus än två våningar.
Eftersom det var dyrt att bygga flervåningshus i sten och oekonomiskt att bara bygga tvåvåningshus uppkom ett förslag att bygga ett hybridhus med en nedervåning i sten och två övre våningar av trä. Det var Albert Ehrensvärd som drev igenom ungefär 1875 att man fick ha en våning i sten och två i trä och vid 1895 blev landshövdingehuset lagligt. Det är av honom landshövdingen som de här typen av husen fick namnet landshövdingehus.

De första landshövdingehusen i Göteborg uppfördes med början 1876 i kvarteret Ananasen i stadsdelen Annedal och senare också i Majorna, Gamlestaden, Olskroken, Lindholmen, Landala, Gårda och så vidare. Även om det är en karaktäristik hustyp för Göteborg finns det också i Örebro (där börjades de byggas på 1890-talet).
Kvarteret Annedal bestod av tjugofyra radstående trevåningshus med en trädplanterad ekonomigata igenom kvarteret.
Bottenvåningen var uppförd i fogstruket tegel, som senare övermålades med oljefärg. Trävåningarna var klädda med stående locklistpanel, men vindsvåningen saknade panelklädsel. Taket var ett sadeltak med måttlig resning, som täcktes med tegel. Varje hus kostade föreningen 15 000 kronor i tomtköp och uppförande. Husen var uppförda av förtillverkade element, bestående av plank, spontade på kanterna och kortändarna.

De flesta av landshövdingehusen byggdes för arbetarklassen och bestod oftast av ett rum och kök. Uppemot femton personer bodde i dessa lägenheter. Husen byggdes med innegårdar och lägenheterna hade ofta inkommande ljus från två väderstreck, ett fönster i köket som vätte mot gården och ett till två fönster ut mot gatan.

I Göteborg byggdes de sista landshövdingehusen år 1940. Då hade totalt 3.290 hus uppförts och utgjorde cirka 20% av fastighetsbeståendet samt 42,5% av lägenhetsbeståendet och då bodde 47% av stadens invånare i dessa hus.

Man kan hitta en ganska stor variation i byggnadsstilar, eftersom de byggdes under en lång period, 1875-1950.
Mellan 1875 och 1880 har de en klassisk strikt stil med få dekorationer. Mellan 1880 och 1890 är de rikt dekorerade eftersom man försökte imitera högreståndshus av sten. Under 1920-talet var stilen art nouveau och jugend och husen fick då en mörkare färger, ofta rödbruna. Dessutom utsmyckades fasaderna med portaler och balkonger. Senare på 1930-talet när funktionalismen kom blev fasaderna renare och många husen byggdes med stående panel.

I dag ägs de flesta landshövdingehus i Majorna och Kungsladugård av Familjebostäder men på vissa innergårdar, med spritt ägande, kan man fortfarande se sektionsindelningar. Man kan också hitta landshövdingehus i Haga, Lindholmen, Annedal, Olskroken, Bagaregården, Landala, Majorna, Stigberget, Olivedal, Gamlestaden, Brämaregården, Kungsladugård, Kålltorp, Lunden, Gårda och Krokslätts Torg.

Från mitt köksfönstret kan vi se ett klassikst exempel på landshövdingehus som är byggt 1922-1923 och hör till nationalromantisk stil och som är arrangerad runt en centralaxel.
Ni kan väl se sten i den första våningen och trä i resten av byggnaden. Som de flesta som byggdes under 1920-talet har den här byggnaden en rödbrun färg och många portaler och balkonger samt innegården.

Kvilletorgets förr i tiden

Hejsan svenssan!

Nu är det dags att skriva på den här bloggen om torg. Den kommer att handla om Kvilletorget och även om landshövdingehus... (som ni förmodligen vet redan haha).

Hur som helst skall jag blogga tre gånger: den här gången om torgets ursprungen, den andra om landshövdingehus, och den sista gången om torget i dag.

Kvilletorget ligger i Kvillebäcken i Hisingen. Före 1658 bildade Kvillebäcken riksgräns mot Norge. Lundby och Tuve socknar var svenska och resten av Hisingen norskt. Området var en stadsdel av stadsdelen Brämaregården.

Förr i tiden stavades det Qvillebäcken och det var Coopverdies kapten Johan Magnus Edberg som ägde 1625 färjeplatsen Qvillebäcken.
Qvillebäcken var en viktig transportled. Varor transporterades med båt under sommaren och med släde under vintern när isen bar. Enligt Edbergs bouppteckning, upprättad i december 1832, bestod Qvillebäcken av två manbyggnader, en bränneri och två ladugårdsbyggnader. Trafiken över älven tycks varit mycket livlig. Det första färjeläget var placerad cirka femtio meter nordost om Kvilletorget. Det var då en ganska viktig samlingspunkt.

Runt om torget växte landshövdingehusen upp. De flesta var byggda 1890-1900, med affärslokaler i bottenplan. Albert och Frida Johansson från Tuve började att ”torga” 1929. Senare i början av 60-talet övertog deras dotter Gun-Britt gården och torghandeln och är en av de få torghandlare som ännu hänger med på Kvilletorget.

På västra sidan av torget byggdes ett stort trähus som hette Bualund. Efter Bualund låg tre landshövdingehus. Det fanns en speceriaffär, som Johan Olsson ägde; inne på gården A.J. Anderssons glasmästeri och Nicklassons tapetserareverkstad. På norra sidan av torget låg Liljan, som ägdes på 30-och 40-talet av Nathalia Gustavsson och var en rejäl hyresvärd. På östra sidan av torget låg en rad affärer. På hörnet mot Kvillegatan (namngiven 1922. Tuvevägen och Kvillebäcksvägen innan dess) låg Petterssons charkuteri, som senare bytte namn till JT:s Livs. Speceriaffären John Olssons brodern, Anders, drev lanthandeln i Kode, som startades 1926. Då var torghandeln mycket livlig och många av hisingsbönderna handlade där. Affären Kode såldes dock 1958 till Falbygdens ost. Där såldes det smör i lösvikt, som fanns inte på många ställen mer. På andra sidan speceriaffären låg en konfektyaffär, en strykinrättning och på hörnet mjölkaffären Arabutik, där kunde man till och med handla rundstycken och wienerbröd. Norrut på Kvillegatan fanns det också ett landshövdingehus med småverkstäder som Skrot-Gunnar, Gunnar Gustafssons skrotfirma. Bredvid Gunnars skrotfirma låg det en populär nykterhetslogslokal som användes bland annat för fester, möten och danstillställningar. I nutiden firades det 1998 lokalens 100-års jubileum. Lokalen heter i dag IOGTNTO och är den äldsta kvarvarande nykterhetslogen i Göteborg. För övrigt låg Lerkärlsfabriken och Pellerins Margarin på vänster sida av Kvillegatan. Till höger låg polisstationen, ”Kvillefikan” eller Kafé Briggan (på bilden) och postkontoret Hisingstad, som öppnades 1 januari 1906 och låg kvar till 1 april 1929. Norrut detta fanns det mest åkrar och ängar.

testaå

tja testiss wuu